P Gagner Föreläsning 2

+6

No comments posted yet

Comments

Slide 1

Då ska jag försöka sammanfatta lite kring phelps bok, vilket inte känns helt enkelt. Boken är väldigt amerikansk och jag är inte helt säker på att det förts en lika intensiv debatt om samma saker här hemma i sverige som i usa, när det handlar om begåvningstestens vara eller icke vara. Däremot betonas i alla sammanhang som man använder psykologiska test vikten av vetenskaplighet, noggrannhet och försiktighet. I Sverige har vi kanske haft en större debatt om andra yrkesgrupper än psykologer ska få använda personlighets och lämplighetstester på folk. Det finns ju ett otal och antal sådana test ute på marknaden. Och den allra senaste debatten har väl handlat om psykologiska test på internet och psykologisk behandling via internet. Men detta behandlar vi inte här. Om man översätter fallacy så blir det på engelska false idea or notion Och på svenska falsk företällning. Det är ju en ordalydelse som inte används så mycket och jag tror att man kan byta ut det mot ”missuppfattning”. Jag har i alla fall använt båda begreppen i denna framställning och förutsatt att de är utbytbara. Hör av er om ni är av en annan åsikt! I boken tar man upp och bemöter ett antal seglivade föreställningar som i vissa fall har blivit till sanningar om värdet av psykologiska testning i olika sammanhang, och bemöter dessa.

Slide 2

Jag har inte läst boken som ni hade i det första momentet på kursen och hoppas att det jag tar upp inte blir allt för mycket upprepning. Jag tar upp dessa saker eftersom de nämns i phelps bok. Jag tänkte inte bli så långrandig utan ni får läsa själva.

Slide 3

Inledningsvis tar man upp att det faktiskt är få existerande mätinstrument inom olika discipliner är perfekta! Så varför ska man ställa dom kraven på psykologiska test? Och inom de flesta områden är det bättre med något mer objektivt underlag än inget alls när man ska bedöma och fatta beslut. Inom psykologin har man försökt komma ifrån en del av subjektiviteten i bedömningar som blir när en person ska bedöma en annan persons psykiska hälsa och olika förmågor. Ett sätt att uppnå en större objektivitet i psykologiska mätningar är att ge exakt samma uppgifter till olika individer enligt en bestämd procedur. Detta ligger ju bakom standardiseringsförfarandet när man ska ta fram nya eller revidera psykologiska test.

Slide 4

Lite repetition kanske… Läsa bild Till en standardisering hör ju en normering

Slide 5

Här är det viktigt att se att det kan finnas skillnader mellan olika populationer i fråga om ålder, bakgrund mm. Vi använder ju oftast amerikanska test som i många fall omarbetas till svenska förhållanden, men med våra begränsade budgetar kanske vi inte kan pröva testet på tillräckligt antal individer för att få rättvisande normer? Sedan finns det ju skillnader i utbildningssystemen, sociala förhållanden mm i våra kulturer. Om vi återgår till mätsäkerheten med psykologiska test så är försöken mäta människors begåvning är snart en 100 årig historia! Så intelligenstest är ett av de äldsta /det äldsta psykologiska test vi har och det har varit föremål för omfattande granskning och revideringar under snart ett århundrade!!!! Kanske kan man utgå ifrån att de ganska säkert mäter det de avser att mäta?

Slide 6

Man kan tänka sig att behovet av att bestämma begåvningen hos individer på något sätt uppstod, eller förstärktes, i samband med införandet av allmän folkskola. I Sverige blev den allmänna folkskolan obligatorisk redan 1842. Skolplikten gällde dock inte för barn och ungdomar som hade en utvecklingsstörning, var döva eller blinda. Utvecklingsstörning kallades då för sinnesslöhet och var antagligen så uppenbar att inga tester behövdes göras… 1874 öppnade det första statliga skolhemmet för elever med utvecklingsstörning i Stockholm och 1879 började man utbilda lärare för sinnesslöskolor. När det gällde utbildning och skolgång för utvecklingsstörda i Sverige, kom den första lagen 1944, som kom att inkludera elever som man vid den tiden kallade för ”bildbara sinnesslöa”,[4] trots att lagen fanns på papper så såg verkligheten annorlunda ut i skolorna. Några särskilda grupper för elever med särskild pedagogik fanns inte utan i praktiken fick eleverna denna undervisning i anstaltsliknande internat. 1968 infördes den så kallade omsorgslagen i Sverige, detta ledde till alla barn och ungdomar i Sverige gavs rätt till utbildning, oavsett grad av utvecklingsstörning. Men om vi backar tillbaka till början av 1900-talet i frankrike, ville den franska skolministern få en procedur utvecklad för att identifiera intellektuellt lågpresterande skolbarn, så att dessa kunde tas ur den normala undervisningen och sättas i specialklass. Den franska psykologen Alfred Binet fick tillsammans med en kommission i uppgift att utveckla en metod för detta. 1905 Publicerade Binet Binet-Simon-intelligensskalan tillsammans med sin medarbetare Theodore de Simon. Reviderade versioner publicerades 1908 och 1911, den sista just innan Binets död. Binet-Simonskalan utvecklades vidare av Lewis M. Terman från Stanford University, som tog in begreppet IQ som föreslagits av den tyska psykologen William Stern. Termans test lade grunden för ett intelligenstest som fortfarande används, som kom att kallas Stanford-Binet-intelligensskalan. William Lewis Stern (1871 – 1938) som 1912 fann ett sätt att beräkna intelligenskvoten. I samband med att man utvecklade mätmetoder för begåvning infördes begreppet retarderad utveckling. Men hur gick det till när man började försöka hitta uppgifter för att mäta intelligens? Det står lite beskrivet om det i Phelps bok att Binet och Simon försökte ta reda på och utgå ifrån vad barn i allmänhet hade för kunskaper och förmågor i vissa åldrar. De som hade inlärningssvårigheter verkade ha liknande svårigheter att klara även andra vardagsfärdigheter – så man började tänka kring att begåvning var någon slags generell faktor eller funktion.

Slide 7

I dag är de flesta teoretiker och forskare eniga om att det är en gemensam eller en enhetlig faktor som man kallar för ”g” som ligger bakom en individs intelligens (eftersom begreppet intelligens har kommit att användas i så många sammanhang och anses ha blivit alltför urvattnat använder man i stället begreppet ”g”). Olika uppgifter på intelligenstest fångar denna underliggande faktor i olika hög grad, men är ändå utvalda för att de gör det i tillräckligt hög grad. Däremot menar de flesta idag att prestationen på ett deltest inte belyser ett delområde av faktorn ”g” för den går inte att dela upp i avgränsade delområden som man kan mäta med ett deltest. Hur faktorn ”g” korrelerar till biologiska processer är inte heller klart och tydligt. Studier tyder på att storleken på övergripande hjärnvolym och särskilt volym i frontalloben korrelerar med ”g”. Som Linda Gottfredson tar upp i kapitel 1 har det under många år förts en livlig debatt om vad så kallade intelligenstest egentligen mäter, vad som påverkar en individs intelligens och hur testen är konstruerade.

Slide 8

Att bli kategoriserad enligt sin IQ är för de flesta en mycket känslig fråga och kanske en naturlig orsak till kontroverser genom åren. Studier avseende intelligens har visat på att det finns skillnader i IQ på gruppnivå mellan olika populationer, som kvinnor och män, vita och svarta i USA. Kritiken och missuppfattningar som tas upp i boken kommer i huvudsak från forskare från andra mer socialt inriktade discipliner. Ofta framförs synpunkterna i form av ”svart-vitt”, ”antingen eller tänkande”. I huvudsak handlar det om vilka faktorer som påverkar en individs prestation på IQ test/begåvningstest – är det arv, biologi eller miljö som väger tyngst? Kan IQ test vara farliga och användas för att förklara att klasskillnader uppstått? I studier har man funnit att resultat på IQ test relativt säkert har kunnat predicera skolframgång och även framgång inom andra områden i livet. Studier pekar också mot att IQ till stor del är ärftligt och således genetiskt styrt (märk väl inte helt och hållet!) I vår moderna tid där man har kämpat för att alla människor ska ha lika värde och samma villkor i samhället, finns risk att studier som jag nyss nämnde blir en besvärlig faktor att förhålla sig till. Det allmänna utbildningssystemet har ju främst syftat till att utjämna sociala skillnader mellan människor, för att försöka ge alla lika villkor att bli framgångsrika. Man har satsat stora pengar på att alla elever ska få samma möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen och få extra stöd om det behövs. Frågan är om det är rimligt att sätta som mål att alla elever ska gå ut grundskolan med godkända betyg?

Slide 9

Här menar Gottfredson att man blandar ihop utvecklingsbarheten hos en individ, alla kan utvecklas och lär sig mer, men man behåller sin position eller rangordning, i förhållande till övriga individer i populationen som också utvecklas – eftersom man befinner sig i en likartad miljö! IQ test mäter inte den absoluta mentala kapaciteten, utan bara hur individens kapacitet förhåller sig till de andras, i den normgrupp man ingår i, tex populationen 5 åringar. Som stöd för den andra föreställningen har man tagit den så kallade Flynn - effekten efter den australiensare som påvisade detta fenomen, att medelvärdet i västvärlden har ökat med 15 IQ-poäng (eller en hel standardavvikelse) de senaste femtio åren. Det är en genomsnittlig ökning med ca tre IQ poäng per decennium. Man tror att ökningen i iQ beror på samhällets ökade fokus på abstrakt tänkande, förbättrat näringsintag och en allmänt förbättrad levnadsstandard – men rangordningen individerna sinsemellan har visat sig bestå!

Slide 10

Att en viss typ av uppgifter finns med på intelligenstest är av den anledningen att de har uppvisat tillräcklig korrelation med det mer övergripande konstruktet ”g”, och att de således speglar en del av den generella intelligensen. 2. Detta menar Gottfredson har kommit ifrån att det ingår ett antal deltest som beräknas var för sig. Numer ser de flesta forskare på att det finns som jag nyss nämnde ett mer övergripande konstrukt som man kallar faktorn ”g” för generell intelligens och som de olika deltesten i ett begåvningstest fångar i lägre eller högre grad, beroende på korrelationsfaktorn.

Slide 11

1. Via adoptionsstudier på tvillingar har man kunnat fastställa ungefär hur stor ärftligheten för IQ är uttryckt i %. På nästa powerpoint bild finns en länk till en av de senaste studierna kring detta. Ärftligheten för IQ har visat sig vara ganska hög. Att detta inte måste vara avgörande i alla lägen har man också kunnat studera. Efter regimen störtats i Rumänien för många år sedan hittade man små barn på barnhem som vårdats under eländiga förhållanden. Framförallt fick de bara mat och omvårdnad och inte särskilt mycket mänsklig kontakt. Barnen adopterades bort och forskare följde deras utveckling genom åren. Man kunde konstatera att de barn som adopterades bort före sex månaders ålder utvecklades relativt normalt, men om barnen adopterats bort efter 6 månader blev de utvecklingsstörda och även autistiska. Detta talar för att hjärnan och nervsystemet behöver stimulans vid en viss tidpunkt och mänsklig kontakt är viktig för att utvecklas normalt. När man utprövar ett psykologiskt test, anstränger man sig verkligen (och framförallt i usa) för att ta med individer med olika bakgrund även om alla tillhör samma åldersgrupp, för att testet ska bli så generaliserbart som möjligt. När man sedan ska använda testet i ett annat land görs oftast en anpassning till den nya kulturen genom vissa förändringar av uppgifter. Men de populationer man prövar testet på är sällan lika stora som för det ursprungliga testet. 2 Gottfredson diskuterar att även om en förmåga som IQ till stor del är ärftlig är det inte det samma som att det inte går att påverka alls genom miljön. 3. Trots att en skillnad i arvsmassan på bara 0.1% låter lite, innehåller den en stor mängd variationer i de genetiska koderna!

Slide 12

Slide 13

Gottfredson menar att experterna inom området är eniga om den grundläggande tanken om att det finns ett mer övergripande konstrukt, generell intelligens som man kallar för ”g” och att den går att mäta. Däremot kanske man inte är eniga om den exakta definitionen av vad ”g” egentligen är.

Slide 14

LÄS BILD – så går vi över till kap 2

Slide 15

1. Det är en kostsam process att ta fram standardiserade och normerade test! I förhållande till det är kostnaden kanske rimlig? Och kanske kostnadseffektiva i långa loppet för säkrare bedömningar?Delvis är detta en amerikansk fråga: vem betalar utredningen? Hur mycket får man ersättning för från sitt försäkringsbolag?Att använda sig av data och information från olika källor, däribland test, har visat sig tillhandahålla den mest heltäckande förståelsen för symtombilden, förutom en erfaren kliniker 2. När det gäller kritiken om testens validitet, om de mäter det de avser att mäta, så diskuterar författarna att även om vissa test visat sig relativt väl predicera framgång- förmåga inom hos individen inom olika områden så kanske de inte vilar på någon gedigen teoretisk grund, tex den psykodynamiska teoribildningen om olika personlighetstyper. Och omvänt att det är inte säkert att test som bygger på en sådan teoretisk grund, kan predicera (ge prognos) hur det ska gå för individen. Detta faktum behöver inte betyda att inga av dem är användbara! S. 78 Författarna diskuterar också att det inte finns ett test eller ”testbatteri” som mäter ett diagnostiskt tillstånd, utan det screenar för vissa symtom och är en del av flera i en bedömning för ställningstagande till diagnos. Det finns inte test för alla symtombeskrivningar i diagnosmanualerna som tex DSM IV beskriver och det är varken möjligt eller önskvärt. En del av symtombilderna som beskrivs är diffusa och benämns tex UNS utan vidare specifikation och dessutom revideras kriterierna för vilka symtom som krävs för en viss diagnos. Arbetet pågår med den nya upplagan av DSM V.

Slide 16

3. Test som används i ett annat land eller kultur måste anpassas till den nya kulturen innan det kan användas enligt internationella standardregler. Så sker med våra mest vanligt använda intelligenstest Wechslerskalorna! När det anpassats måste det prövas på en population för att se hur jämförbart det är om det har samma validitet. När det gäller personlighetstest verkar det åtminstone som ”fem faktormodellen” är generaliserbar till olika kulturer. Och det välkända personlighetstestet MMPI har enligt författarna visat sig vara användbart i flera länder och olika kulturer S. 80 4. Många undrar hur relevant en specifik fråga är för att mäta någon karaktäristika/ egenskap. De enskilda items är viktiga under testkonstruktionen men inte sedan när det har validerats. Det är testet – uppgifterna som helhet som är det viktiga! Själv har jag råkat ut för arga föräldrar som hängt upp sig på vissa testuppgifter. En arg förälder hade frågat runt bland alla sexåringar om de kunde svaret på en fråga som det egna barnet inte hade klarat och redovisade sitt resultat på ett möte.. 5. Visst kan man vara oärlig. Detta måste bedömas av klinikern, om det kan finnas omständigheter eller anledning för pat att framställa sig i en annan dager. Men många test har också garderat sig mot detta i konstruktionen och har inkluderat en särskild skala, mätning av tillförlitligheten av resultatet. Detta var ett försök till någon slags genomgång och sammanfattning av de två första kapitlen i phelps bok. Diskussionen om olika färdighetstest kopplade till utbildning som kapitel 3 handlar om lämnar vi därhän.

Slide 17

avslutningsvis betonas vikten av att göra bedömningen i samarbete med klienten, ta hänsyn till dennes bakgrund, kultur och beaktar den mest effektiva behandlingen för klienten (att ha i åtanke vilken den bästa behandlingen skulle vara för patienten kan ibland vara en hjälp i diagnosarbetet!) Jag har hämtat artikeln ”psychological Test Usage: Implications in Professional psychology” från referenslistan i kap två. Och från den artikeln i sin tur ”psychological Testning and Psychological Assessment”. Den första artikeln valde jag för att ge en orientering i de psykologiska test som finns och används flitigt. Sannolikt ser det ut på någorlunda likartat sätt i Sverige även om ingen undersökning gjorts här. Det kan också vara bra att veta ungefär hur mycket tid testning tar. Den andra artikeln valde jag för att det belyser nyttan med psykologisk testning som komplement i bedömningsproceduren. Tyck gärna till om dessa och känner ni till andra artiklar som är relevanta så tipsa gärna om dem.

Slide 1

Correcting Fallacies About Educational and Psychological Testing Fallacy: false idea or notion, falsk föreställning

Slide 2

Innehåll Inledning om mätinstrument. Kort om IQ testens historia (på svenska används ofta IK i stället för IQ som fackterm). Kort om begåvning och faktorn ”g”. Kort om kritik och ”felaktiga föreställningar” om IQ test, L.S Gottfredson. Svårigheter i kliniska bedömningar och betydelsen av psykologiska test för dessa, J.F. Carlson och K.F. Geisinger.

Slide 3

Mätinstrument Få mätinstrument är perfekta (mäter exakt), även inom andra vetenskapliga discipliner – ta väderleksprognoser som exempel! Visst underlag för att fatta beslut är bättre än inget alls.

Slide 4

Standardiserade test Innebär att testet utprövats i den population som det är avsett för (i praktiken görs utprövningen på ett representativt stickprov). Det finns regler och manual för hur testet ska administreras så att testningen inte blir alltför beroende av den som testar – så att förfaringssättet blir ungefär likvärdigt och därmed det resultat man får.

Slide 5

Normering I den population man har utprövat testet, beräknas och bestäms medelvärde, standardavvikelse och korrelationer av intresse. Råpoäng transformeras till standardpoäng vanligtvis utifrån normgruppens ålder. Normer har begränsad livslängd!

Slide 6

Begåvningstestens historia Införandet av allmän folkskola (1842 i Sverige). Binet – Simon –intelligensskalan, 1905. Stern inför begreppet intelligenskvot 1912.

Slide 7

Intelligens – en fundamental förmåga Generell intelligens och faktorn ”g” – ett övergripande ”konstrukt”. Man försöker mäta ”g” med intelligenstest.

Slide 8

Kritik och felaktiga föreställningar om IQ test (enl L.S Gottfredson): Test-design . Skillnader i testresultat mellan t. ex. olika populationer. Test validering. Orsakssamband . Politiska aspekter på testning. ARV eller MILJÖ eller båda?

Slide 9

Forts, kritik och missuppfattningar: Individer och särskilt barn befinner sig i ständig utveckling och lär sig nya saker, således är IQ påverkningsbart. Eftersom den intellektuella förmågan och prestationer kan öka inom en population, kan skillnader i IQ jämnas ut inom gruppen.

Slide 10

Kritik mot och missuppfattningar om standardiserade begåvningstest: Att testet bara mäter det som det ser ut att mäta, utifrån de uppgifter som ingår och inget mer. T.ex. att matematiska uppgifter bara mäter matematisk förmåga. Att intelligens består av ett antal delförmågor som går att separera ut var för sig och inte en mer generell övergripande förmåga ”g-faktorn”.

Slide 11

Forts kritik och missuppfattningar: Det går inte att skilja ut till hur stor del arv eller miljö påverkar en individs IQ eftersom de interagerar. Ärftlighet är lika med att miljön inte spelar så stor roll. Eftersom människors arvsmassa till 99.9% är identisk, kan inte den lilla skillnaden på 0.1% spela så stor roll.

Slide 12

Intelligens och ärftlighet http://www.newscientist.com/article/mg20627541.700-picking-our-brains-why-are-some-people-smarter.html Detta är en av de senaste studierna.

Slide 13

Forts kritik och missuppfattningar: IQ test kan inte mäta intelligens eftersom experterna på området inte kan enas om en definition – hur vet man då vad det är man mäter?

Slide 14

Summering av Gottfredsons resonemang Det är inget märkligt i att människor måste anpassa sig till den miljö de lever i. Vid anpassning förstärks eller utvecklas vissa förmågor som gynnar överlevnaden. I stället för att fokusera på detta fenomen fokuserar kritiker av intelligenstest på testindustrin.

Slide 15

Kritik och missuppfattningar om klinisk bedömning och psykodiagnostisk testning (Carlson, Geisinger) Psykologiska test är för dyra. Psykologiska test är inte valida.

Slide 16

Kritik och missuppfattningar om klinisk bedömning och psykodiagnostisk testning (Carlson, Geisinger) Test är kulturbundna och kan inte generaliseras till andra grupper. Uppgifterna i test är märkliga och irrelevanta. Man kan lätt ”lura” ett test och få ett helt annat testresultat.

Slide 17

Carlson och Geisinger avslutar med att uppmana kliniker att: Använd bästa tillgängliga mått i kombination med varandra. Gör bedömningen i samarbete med den som ska bedömas. Ta hänsyn till dennes kultur. Ha i åtanke vilken behandling som skulle vara mest lämplig…

URL:
More by this User
Most Viewed